Facebooks tillsynsråd har beslutat att beslutet att stänga av president Donald Trump från Facebook var i enlighet med plattformens regler. Men det stora problemet kvarstår: att de sociala mediejättarna sätter reglerna för det offentliga samtalet.
Facebook befinner sig i en obekväm position. Å ena sidan vill censoriska politiker och opinionsbildare att den sociala mediejätten ska begränsa vilka åsikter användarna får uttrycka. Å andra sidan vill användarna bibehålla sin yttrandefrihet i den digitala världen.
Det brukar bli censurivrarna som vinner. Så också i dag, då Facebooks tillsynsråd beslutade att det var helt rätt av Facebook att kapa den amerikanska presidentens primära kommunikationskanal till väljarna.
Vi minns alla ockupationen av Kapitolium 6 januari, då anhängare till den dåvarande presidenten Donald Trump samlades utanför det amerikanska kongresshuset för att demonstrera och en del av dem bröt sig in i byggnaden. Fem personer dog i tumultet som följde. Under denna kväll gjorde Trump två inlägg på Facebook. Det första var en video, där han å ena sidan påstod att valet blivit ”stulet” ifrån honom och uttryckte sin kärlek till anhängarna, men å andra sidan uppmanade dem att gå hem, fredligt.
Efter drygt en timme plockade Facebook bort videon. Strax därefter publicerade Trump ett inlägg i textform, där han upprepade ungefär samma budskap. Det hann inte ens ligga uppe i tio minuter. Dagen därefter skrev Zuckerberg ett inlägg där han anklagade presidenten för att använda den sociala medieplattformen för att ”uppmana till våldsamt uppror mot en demokratiskt vald regering”. ”Vi tror riskerna med att låta presidenten fortsätta att använda vår tjänst under den här perioden helt enkelt är för stora”, fortsatte han, och meddelade att USA:s president är avstängd från Facebook på obestämd framtid.
Tillsynsrådet godkänner deplattformiseringen
Facebook har sedan i höstas ett tillsynsråd. Det beskrivs som opartiskt, men är inrättat och finansierat av den sociala medieplattformen. Dit kan de miljoner användare som blivit avstängda från plattformen eller fått sina inlägg raderade vända sig för att överklaga beslutet. Har de tur behandlar rådet deras överklagan, men då krävs också väldigt mycket tur. Av de över 300 000 överklaganden som har inkommit har rådet hittills bara fattat beslut om tio.
I de första nio avgörandena upprätthöll rådet bara Facebooks beslut i två fall. I de övriga har plattformen tvingats återpublicera raderat material, för Facebook har förbundit sig att följa tillsynsrådets beslut. Det tionde fallet var avstängningen av Donald Trump, och i dag kom beskedet att tillsynsrådet den här gången följer uppdragsgivarens linje. Att stänga av presidenten var korrekt enligt rådet, eftersom inläggen den 6 januari bröt mot Facebooks regel att man inte får hylla eller uttrycka stöd för organiserat våld, vilket Trump anses ha gjort genom att säga att han älskar sina anhängare och kalla dem patrioter.
Det finns en detalj rådet inte verkar ha reflekterat över: att det inte framgår av Trumps inlägg exakt vem det är han tilltalade kvällen 6 januari. Utgångspunkten för beslutet är att presidenten riktade sig till ockupanterna inuti Kapitolium, men det går också att tolka inläggen som att han i själva verket riktade sig till demonstranterna utanför.
Tillsynsrådet anser också att Trump skapade ”en miljö där en seriös risk för våld var möjlig” genom att ”upprätthålla ett ogrundat narrativ om valfusk och upprepade uppmaningar till handling”.
Som en liten brasklapp tillägger tillsynsrådet att det var fel att stänga av presidenten på obestämd tid. Facebook borde ha utgått ifrån samma regler som gäller för andra användare, som endera förlorar tillgång till sitt konto under en bestämd tid eller raderas permanent om de har publicerat något oönskat.
Med undantag för den lilla detaljen om vem Trumps inlägg egentligen riktade sig till, verkar tillsynsrådet ha gjort en korrekt bedömning utifrån Facebooks regler. Samtidigt är det genuint obehagligt att det i dag är Silicon Valleys giganter som dikterar villkoren för det offentliga samtalet. Visst tummar regeringar och parlament ständigt på yttrandefriheten, men Facebooks regelverk behöver inte ens i teorin ta hänsyn till den.
Till exempel tillåter plattformen inte ”obekräftade rykten”, vilket kanske låter rimligt tills man inser hur mycket kunskap som en gång började som obekräftade rykten. Man får inte hylla ”kränkande evenemang”, något som med dagens mått mätt skulle kunna betyda nästan vad som helst. Man får inte ge uttryck för ”skadliga stereotyper”. Och det är uppenbart att definitionen av vad som är kränkande, skadligt eller ett rykte i hög grad beror på vem – eller vilken algoritm – som tolkar reglerna.
Det stora problemet är inte hur Facebook följer sina egna regler, utan vilka regler Facebook sätter upp och vilka konsekvenser de får.
En högst frivillig censur
Det finns en tendens att porträttera Facebooks grundare Mark Zuckerberg som en ofrivillig censor. En Silicon Valley-entreprenör som egentligen aldrig ville ha makten över vem som får säga vad, men av en slump råkade få denna makt och nu befinner sig i korselden mellan politiker som vill öka censuren och användare som vill behålla sin yttrandefrihet.
Att Facebook har denna makt är dock ingen slump. Företagaren och opinionsbildaren Henrik Jönsson har beskrivit situationen väl i en Youtube-föreläsning: Facebook har vuxit sig stort genom att utnyttja lagstiftning som har befriat företaget från juridiskt ansvar för vad användarna publicerar. Plattformen fungerar i teorin som en anslagstavla, där användarna kan skriva vad de vill och själva bär ansvaret för sina inlägg. Men samtidigt som Facebook inte har något redaktörsansvar, har det ändå tagit sig rätten att välja ut vilka budskap som ska vara tillåtna och vad som plockas bort. Den sociala mediejätten plockar russinen ur kakan.
Faktum är att sedan det ögonblick Facebook avskaffade det kronologiska nyhetsflödet och började använda algoritmer för att styra vilka inlägg som ska hamna högst upp och vilka som ska halka ned eller helt sorteras bort, har det varit omöjligt för företaget att förhålla sig neutralt till användarnas inlägg. Även om plattformen hade tillåtit alla åsikter inom lagens ramar, hade den fortfarande på det ena eller det andra sättet styrt vilka inlägg som får spridning.
Tillsynsrådets syfte är att ”avgöra om Facebook fattat besluten i enlighet med sina värderingar och policyer”. Frågan är bara vad det gör för nytta för yttrandefriheten, när Facebooks regelverk i sig innebär sådana begränsningar av den.
Läs mer: Det offentliga samtalet har blivit ett oligopol
Lyssna: Avsnitt 44: Det offentliga samtalets grindvakter
