EU försöker införa censurfilter på internet

EU hoppas på att komma åt terrorister genom att kraftigt begränsa yttrandefriheten på nätet. Men om Terrorförordningens drakoniska nedtagningskrav och censurfilter blir verklighet är det i första hand vanliga internetanvändare som drabbas.

När ett specifikt samhällsproblem oroar människor och politiker står maktlösa inför det, kommer politikerna ändå att föreslå politiska lösningar. Dessa förslag bör man som medborgare vara extra vaksam mot. Ofta innehåller de mer eller mindre extrema åtgärder, som när det kommer till kritan inte löser problemet, utan skapar nya.

Ta till exempel Terrorförordningen, även känd som Terreg (TERrorist REGulation), som presenterades av EU-kommissionen 2018. Den håller just nu på att tuggas igenom Bryssels lagstiftningsprojekt, utan att väcka någon större uppmärksamhet. Risken är hög att den röstas igenom i parlamentet, vilket inte skulle befria Europa från terrorism, utan i stället kraftigt begränsa yttrandefriheten på internet.

Allt fler saker blir förbjudna att säga

I korta ordalag innebär Terreg att ”terrormaterial” måste tas bort från hemsidor inom en timme efter att det publicerats. Det innebär inte bara att halshuggningsvideor och rekryteringsfilmer för IS ska bort. Den föreslagna definitionen av terrormaterial är så bred att det räcker att materialet ”skapar en fara” för att terrorhandlingar ”kan komma att genomföras”, exempelvis genom att glorifiera terrorbrott. I klarspråk: material som riskerar att skapa en situation där människor riskerar att inspireras till terrorism ska inte få förekomma.

Det är svårt att känna sympati för den som glorifierar terrorbrott eller uttrycker sig på ett sätt som inspirerar terrorister. Men om yttrandefriheten ska vara något mer än ett tomt ord måste den även gälla idéer och information som staten eller medborgarna finner frånstötande. Man bör ta det på allvar att FN:s särskilda rapportör varnar för att Terrorförordningen hotar en lång rad grundläggande mänskliga rättigheter: informationsfriheten, åsiktsfriheten, yttrandefriheten och föreningsfriheten.

Hemsidor tvingas införa censurfilter

Att definitionen av otillåtet material breddas är dock bara halva problemet. Idén är att varje person som har en hemsida andra kan publicera sig på, exempelvis i kommentarsfält, ska vara skyldig att inom en timme ta ned otillåtet material. Det säger sig självt att de flesta som driver en hemsida inte har möjlighet att sitta redo dygnet runt att hantera nedtagningskrav – och det är lika omöjligt för dem att klara av de böter kommissionen föreslår: upp till fyra procent av förra årets omsättning. Inte av vinsten, utan av hela omsättningen. Råkar man ta sovmorgon fel dag kan böterna bli högre än hela det årets vinst.

Eftersom det i praktiken är omöjligt att leva upp till entimmesregeln kommer många i stället att behöva genomföra vad EU kallar ”förebyggande åtgärder”. I praktiken innebär det censurfilter, som går igenom allt som läggs upp och hindrar det från att publiceras om algoritmen tolkar det som terrormaterial. Det vore problematiskt nog om algoritmer vore smarta, men det rör sig alltså om samma sorts program som censurerar bort ordet ”slut” i svenska texter för att det är ett vulgärt ord på engelska. Hur ska de lyckas skilja mellan exempelvis terrorpropaganda och journalistik? Beroende på avsändaren kan en och samma video vara både det ena och det andra.

Ett verktyg för nätmobben

Om EU-kommissionen får sin vilja igenom ges nätpublikationer – från sociala mediejättar med tvivelaktig inställning till yttrandefrihet till enskilda bloggare med kommentarsfält – i uppdrag att censurera internet. Vad som ska censureras bort är dessutom så fluffigt beskrivet att den som har en hemsida har all anledning att ta det säkra före det osäkra och censurera mer än nödvändigt.

Det är obehagligt nog i sig, men politiska förslag bör inte bara bedömas utifrån vad de är, utan också utifrån vilka dörrar de öppnar för framtida lagstiftning. Vad blir nästa kategori av material som EU kräver omedelbar nedtagning av? Vad blir nästa användningsområde för de sociala mediejättarnas censurfilter?

Dessutom riskerar Terreg att bli ett verktyg för nättroll som vill tysta meningsmotståndare. Genom att masspublicera så kallat terrormaterial i en hemsidas kommentarsfält kan de överbelasta hemsidans ägare med borttagningskrav. Publicerar man samma saker på en Facebookanvändares profil är det inte otänkbart att Facebook helt enkelt finner det smidigast att radera profilen.

Verkliga terrorister, däremot, lär inte hindras av något censurfilter. De kan fortsätta rekrytera i krypterade chatter. Medierapporteringen av deras dåd fungerar tyvärr som marknadsföring för dem. Terrorförordningen, om den röstas igenom i EU-parlamentet, kommer i första hand att drabba vanliga internetanvändare. Med varje breddad definition av förbjudet material, varje krav på censurfilter och varje ny regel de sociala medieföretagen inför mot oönskat material, krymper vår yttrandefrihet.

Stöd Kompass frihetliga arbete via Patreon!