Åtgärderna för att bekämpa pandemin och minska smittspridningen har slagit hårt mot krog- och nöjesbranschen. Ofta helt i onödan. Slopa åtgärderna som inte räddar liv, men dödar krogarna.
Så går vi äntligen mot ljusare tider. Både bokstavligen och i överförd betydelse i och med att vaccineringen kommit igång mot den förkättrade pandemin som skördat tiotusentals svenskars liv och både direkt och indirekt, via regleringarna, lagt en förlamande hand över stora delar av samhället.
Somliga branscher har drabbats extra hårt av de politiska regleringar som införts för att minska smittspridningen i samhället. Till dessa hör restaurangnäringen som drabbats av stränga restriktioner. I förra veckan förlängdes till exempel med kortast tänkbara varsel förbudet för restauranger med alkoholservering att hålla öppet längre än till klockan halv nio på kvällen, och sluta servera alkohol klockan åtta.
Det är en typisk onödig reglering som i bästa fall bidrar marginellt till att minska smittspridningen, men som får stora konsekvenser för de redan hårt ansträngda företagen. Att det ställs krav på antal människor i lokalerna, på avstånden mellan borden, på handsprit och hygien är naturligtvis begripligt, men att sätta en godtycklig sluttid vid klockan åtta för restauranger bara för att de har alkoholservering är bara en politisk åtgärd i syfte att signalera handlingskraft.
Hade krogen kunnat ha öppet längre skulle den ha kunnat sprida ut sina gäster över kvällens gång och således haft lättare att upprätthålla trygga avstånd men samtidigt haft en bättre chans att gå runt ekonomiskt. Ännu mer obegripligt blir kravet på stängning klockan åtta när snabbmatsrestaurangen tvärs över gatan, som inte har alkoholservering, kan fortsätta hålla öppet till sent. Smittar bara corona om man kan beställa vin till maten?
När regeringen tvingade krogarna att stänga klockan 22 motiverade folkhälsominister Lena Hallengren det hela med att ”Alkohol kan leda till att omdömet sviktar och att man börjar slarva med att hålla avstånd”. Det är självklart ingen god idé att dyngraka kroggäster är ute och rumlar in på småtimmarna när en allvarlig pandemi rasar i samhället, men att restauranger som serverar vin och öl till maten är föremål för samma drakoniska åtgärder som nattklubbarna visar hur trubbigt regeringens instrument är, och att åtgärderna endast är symbolpolitik.
Vill regeringen ha några krogar kvar när pandemin är över gör den klokt i att häva de regleringar som sannolikt gör mycket liten skillnad i smittspridningshänseende men stor skada för de enskilda företagen.
Inte nog med att reglerna är svårbegripliga och godtyckliga. Åtgärderna för att kompensera krogarna för det intäktsbortfall som de politiska ingreppen i näringsfriheten har inneburit har fungerat illa, eller inte alls. Omställningsstödet som utlovats av regeringen har till exempel inte gått att söka sedan i somras.
I förra veckan gick Stockholmskrögaren PG Nilsson, som driver Brasserigruppen, med bland annat Riche och Teatergrillen, ut och uppmanade sina branschkollegor till en daglig protest mot regeringens politik. Varje dag klockan tre ämnar han och krogpersonalen stå utanför restaurangerna och banka på kastruller och grytlock för att uppmärksamma allmänheten på situationens allvar.
Regeringen har kritiserats för att inte göra tillräckligt för att begränsa pandemins konsekvenser, inte minst som Sverige sticker ut med sina höga dödstal jämfört med grannländerna. I våras tonade regering och myndighetsföreträdare länge ned situationens allvar vilket gjorde att värdefull tid då verkligt effektiva åtgärder hade kunnat sättas in, gick förlorad. Underlåtenheten att bedriva aktiv smittspårning i tid kommer sannolikt att få hård kritik i efterhand.
Samtidigt har vissa branscher drabbats av drakoniska åtgärder, till synes i onödan. Att det är just restaurang- och nöjesbranscherna som drabbas extra hårt av de symboliska åtgärderna ger hela arrangemanget en besk bismak av moralism. Att regleringen av restaurangernas öppettider är kopplad till huruvida det förekommer alkoholservering eller inte förstärker detta intryck.
Men att straffa kultur- och krogsektorn kommer inte att kunna kompensera för regeringens och ansvariga myndigheters invaggande av befolkningen i falsk säkerhet i våras. Vill regeringen återvinna förtroendet bör den tillstå sina tidigare misstag i coronahanteringen, inte försöka skylla dem på andra eller sopa dem under mattan. Vill regeringen ha några krogar kvar när pandemin är över gör den klokt i att häva de regleringar som sannolikt gör mycket liten skillnad i smittspridningshänseende men stor skada för de enskilda företagen.
