Skatteflyktingar är bra för samhället

USA:s president Biden vill chockhöja företagsskatten – och samtidigt införa en global företagsskatt, så det blir svårare för amerikanska företag att undkomma. Det vore katastrofalt för oss alla, för det är de rikastes möjlighet till skatteflykt som håller skattehöjarna tillbaka.

När Tetra Pak-grundaren Ruben Rausing började bli gammal räknade hans revisorer ut att skatten på hans arv skulle bli minst 100 av företagets värde. Arvingarna skulle bli tvungna att sälja stora delar av sina aktier och först betala en hög skatt på försäljningen för att sedan se arvsskatten sluka resten, skrev Sven Rydenfelt i Sagan om Tetra Pak (1995). Men droppen som fick bägaren att rinna över för Rausing var något annat: Socialdemokraternas försök att via fackförbunden ta över det svenska näringslivet.

Inför utsikten att förlora sitt livsverk flyttade Rausing utomlands 1982. Han var inte ensam. Så många framgångsrika företagare flyttade sina företag och/eller sitt privata kapital utomlands att det har kallats en entreprenörsflykt från Sverige. Bland de ekonomiska flyktingarna fanns ägarna till H&M, Securitas, Bonnierföretagen, Kinnevik/Fagersta, Pååls/Pågen och företag inom Wallenberggruppen. Mellan 1974 och 1984 förde mer än 1 100 personer ut summor på minst en miljon kronor (omkring sex miljoner i dag) ur landet, enligt en granskning Veckans Affärer gjorde 1984.

Löntagarfonderna infördes till slut, men i urvattnad form. På 90-talet avskaffades de.

Sensmoralen är enkel: att de rikaste har möjlighet att lämna landet om skatten blir för hög är bra även för oss som blir kvar. Hotet om uteblivna skatteintäkter avskräcker nämligen regeringar från att höja skatten alltför mycket.

Visst skulle de i teorin kunna höja skatten på medel- eller låginkomsttagare och lämna de rikaste ifred, men att ge de mest välbeställda skatterabatter som inte kommer resten till dels är ingen valvinnarpolitik. I praktiken är de rikas möjlighet att lämna landet när skattebördan blir för tung något som gynnar oss alla, för det håller skattehöjarna tillbaka.

Detta är givetvis frustrerande för skattehöjare. De vill inte hållas tillbaka av irriterande detaljer som företagares äganderättsliga anspråk. Ett sätt att slippa detta är att på olika sätt hindra eller avskräcka dem från att lämna landet, så de inte har något annat alternativ än att betala. Så resonerar exempelvis USA:s president Joe Biden, som vill höja den amerikanska företagsskatten med en tredjedel, från 21 till 28 procent. Samtidigt vill han införa en 15-procentig global minimiskatt på multinationella företag, så att det inte ska bli för lockande för företagare att lämna USA till förmån för utländska skatteparadis.

Det är precis så cyniskt som det låter. I ett pressmeddelande från det amerikanska finansdepartementet står det svart på vitt att det är ”absolut nödvändigt” att ”göra slut på pressen från skattekonkurrens och erosion av företagsskattebasen”. Avsaknaden av global minimskatt på företag ”underminerar USA:s och andra länders möjligheter att öka intäkterna som behövs för viktiga investeringar”.

Med andra ord: företagares möjlighet att fly till skatteparadis underminerar högskatteländers förmåga att höja skatterna efter eget godtycke. För Bidenregeringen är det absolut nödvändigt att inte andra länder tillåts erbjuda ett alltför bra företagsklimat.

Och just därför är det absolut nödvändigt för invånare i högskatteländer att någon global minimiskatt inte blir verklighet. När det kommer till kritan är det nämligen inte de största miljardföretagen som drabbas hårdast av skattehöjningar, utan de mindre företagen. Ju mindre omsättning och ju mindre vinst, desto mindre skatter har man råd med. Det fungerar precis som för privatpersoner: den som har en riksdagsledamots lön kan betala 50 procent i skatt och fortfarande leva ett bekvämt liv, men för den som tjänar 25 000 kronor före skatt ser verkligheten annorlunda ut.

Skattehöjare kommer givetvis att påstå att skövlingen av skatteparadisen inte drabbar någon fattig, men det är en lögn. Även om det är en stor orättvisa att skatteflykt i hög grad är förbehållen de rikaste, är det tack vare att de lämnar landet när de fått nog som det inte är ännu värre för oss som är kvar. Om Bidenregeringen lyckas genomdriva en global minimiskatt på företag drabbar det hela samhället – faktiskt hela världen. Den institutionella skattekonkurrens som för USA:s finansdepartement är ett sådant frustrerande hinder, är nämligen det bästa skydd vi andra har mot statlig girighet.

Stöd Kompass frihetliga arbete via Patreon!